I helgen var jag inne på Halmstad Bokhandel, eftersom min hjärna skrek efter annan föda än tråkig kurslitteratur. Jag hamnade, som jag brukar, vid hyllan för ”english fiction”. När jag stod där och glodde och bläddrade (och googlade recensioner), hörde jag plötsligt en röst från ovan...
- Söker du något? Behöver du hjälp?
Ja, tänkte jag, jag behöver hjälp! Help me Obi-Wan Kenobi! Men när jag tittade upp möttes jag inte alls av en stilig Jediriddare, utan en ganska lång och skäggig bokhandlare med skräp i ögat. Jag sa som det var att jag var på jakt efter en ny, suverän, novellsamling. Vi diskuterar lite ditt och datt och så tar han (tack vare att han är väldigt lång) ner en stor tjock bok till mig. Det är Steven Kings nya. Javisst javisst, precis så häftigt som ni tycker att det låter. Uppföljaren till The Shining har kommit! Den heter Dr Sleep, är stor och tjock och ska tydligen handla om Dannys fortsatta liv. Ja…det liv man får efter att ha blivit jagad av sin ”utarbetade” pappa med yxa, genom en snöig labyrint utanför ett hemsökt hotell. Danny har nu blivit medelålderns och tydligen tagit efter en hel del av sin pappas mindre bra vanor. Han arbetar på ett hem för döende. Hm…ja. Han utvecklar även ett speciellt förhållande till en liten flicka vid namn Abra (ja, som i abrakadabra. som att döpa sitt barn till…Hokus?) som tar kontakt med honom för att få hjälp med sin egna ”shining”. Det låter ju bra so far, men sen var det visst något om vampyrer och där nånstans tappade jag lite lusten att läsa boken eftersom jag genast såg Twilight framför mig. Men! En King är alltid en King. Så den kanske är läsvärd ändå…
Apropå The Shining, så såg jag tidigare i år en dokumentär, tillsammans med min storebror. Room 237 heter det (http://www.imdb.com/title/tt2085910/) och handlar om alla dolda budskap som ska finnas i The Shining. Jag tror jag hittade den när jag sökte efter dokumentärer som fått bra betyg på diverse filmsidor. Sådana där sökningar är ju verkligen make or break. Jag förstår fortfarande inte hur Nyckeln till frihet kan toppa Imdb’s lista över bästa dom filmerna. Världen är obegriplig...
Men hur som haver! Room 237 visade sig vara en väldigt märklig film. Den gick ungefär ut på att de intervjuat massa Kubrick- experter och deras tankar och idéer om just dolda budskap i The Shining. De första hundra timmarna (subjektiv tid) handlade mest om olika konservburkar som skulle hinta om folkmord på indianer och lite idéer om att Kubrick ville hinta något om att han hade dåligt samvete över Förintelsen.
Om jag minns rätt, så spelade jag och min bror Quizkampen samtidigt och blev inte direkt intresserade förrän i slutet av filmen. Då handlar det en del om, låt oss säga planlösningen, inne på Overlook hotel.
Vad jag ville ha sagt är väl egentligen att man kan få ut något av väldigt dåliga filmer också. Lite nya perspektiv om inte annat. Jag kommer ju sitta och tänka på dom där konservburkarna nästa gång jag ser The Shining…och tänka…”Ja, Stanley, du gjorde verkligen en film med ett djupt och rörande budskap när du gjorde The Shining…”